Det unga Västra Götalands län bär med sig karaktärer från tre län och lika många landskap, alla med sina geografiska särdrag: havskust, storstad, skogsmark och odlingsslätter. Baserat på dessa särdrag har det under historiens gång utvecklats olika näringsgeografiska profiler som jordbruk, skogsbruk, tillverkningsindustri, handel och sjöfart. I vissa fall, som när det gäller jordbruket, har profilen förstärkts genom länssammanslagningen och fört länet till en tätposition i landet.
Västra Götaland är Sveriges näst största län med 18 % av landets befolkning fördelad på 49 kommuner – från Dals-Ed med drygt 5 000 invånare till storstadskommunen Göteborg med närmare 467 000 invånare. Från befolkningssynpunkt kan Västra Götaland betraktas som ett Sverige i miniatyr. I det nya länet ingår allt från storstad och medelstora städer till småorter och ren glesbygd. Bebyggelsens fysiska och geografiska karaktär avviker från övriga län genom att uppvisa ett större antal tätorter och småorter i intervallet upp till 1 000 invånare. Grunden till detta förhållande lades i slutet av 1800-talet, då fisket i Bohuslän tog fart och hantverk och småindustri utvecklades i Sjuhäradsområdet. I Skaraborg växte redan under medeltiden en bestående struktur av mindre städer fram på grundval av jordbrukets avkastning och behovet av många små marknadsplatser.
Länets befolkning uppgår till ca 1,5 miljoner invånare och har under många år haft en stabil tillväxt. Tidigare ökade befolkningen framför allt genom ett naturligt födelseöverskott, men inflyttning från övriga Sverige och andra länder har under senare år fått större betydelse. Många av de människor som invandrat har dock svårigheter att finna en plats i det svenska samhället – framför allt på arbetsmarknaden. Segregation i utbildning, arbete och boende drabbar särskilt invandrarna. Västsveriges historia har dock lärt oss att invandring berikar vårt samhälle kulturellt och ekonomiskt. I en värld som blir alltmer internationaliserad är etnisk mångfald en tillgång och en viktig förutsättning för utveckling.
Västra Götaland har en varierad näringslivsstruktur med många starka företag såväl inom äldre branscher som i mer nytillkomna. Näringslivet har genomgående en internationell prägel. Det finns gott om företag med spetskompetens och stor forsknings- och utvecklingsverksamhet. Detta gäller inte minst inom områdena medicin, livsmedel, fordonsindustri, inredning, kemi och telekommunikation. Kvalificerad utbildning och forskning kompletterar näringslivets och den offentliga sektorns verksamheter. Länet har två universitet: Göteborgs Universitet och Chalmers Tekniska Högskola. Högskolor finns i Borås, Trollhättan/Uddevalla samt i Skövde. Dessutom finns Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) företrätt i Skara.
Influenserna utifrån har lett till att länets näringsliv genomgått många strukturförändringar och stor omställning. Hela branscher – som konfektionsindustri och storvarv – har decimerats kraftigt eller försvunnit helt och nya har tillkommit, utan att det har påverkat arbetslösheten mer än i övriga Sverige.
Den viktigaste industriella näringen är fordonstillverkning med tre världsomfattande företag: Volvo Car Corporation, Volvo Group (lastbilar, bussar, entreprenadmaskiner, båtmotorer m.m.) och SAAB Automobile. Kring dessa företag finns en stor mängd underleverantörer. Tillsammans gör de Västra Götaland till en av Europas viktigaste regioner vad gäller fordonsindustri.
Det goda transportläget med naturliga förutsättningar för djuphamnar, liksom koncentrationen av många exportinriktade industrier, har utvecklat Göteborg till Nordens främsta hamnstad och den enda med transocean trafik. Samma förutsättningar har lagt grunden för lokaliseringen av Sveriges petrokemiska industri, varav huvuddelen finns i Stenungsund, Göteborg och vid Brofjorden utanför Lysekil.
Vid sidan av en stark industriell profil uppvisar Västra Götaland ett livskraftigt jord- och skogsbruk med produktionstal som för länet till en tätposition i landet. Förutsättningarna för de areella näringarnas starka ställning återfinns i naturlandskapet, dess geologi och landformer, klimat, växt- och djurliv, men också i en agrar tradition grundad på ett starkt entreprenörskap. Länets framträdande ställning inom jordbruket följs av en betydande livsmedelsindustri samt utbildning och forskning vid bl.a. SLU i Skara.
Sysselsättningen i länet domineras av tjänstesektorn där ungefär hälften av de sysselsatta arbetar inom den offentliga sektorn, vilket motsvarar genomsnittet för landet. Inom den privata tjänstesektorn finns, i förhållande till befolkningen, ett mycket brett utbud av företag inom handel, transporter och finansiella tjänster.
Västra Götaland lockar med sin rika historia och sitt kulturarv. Länet har nästan lika många gästnätter som Stockholm och är därmed ett av Sveriges viktigaste turistlän. Här finns många attraktiva områden – inte minst för sommarturism med bad- och båtliv.
Bohusläns skärgård, de stora insjöarna Vänern och Vättern, Västergötlands och Dalslands mångfald av sjöar och vattenleder, skogar, öppna landskap, vildmarksområden och trivsamma småstadsmiljöer erbjuder goda rekreationsmöjligheter. Västra Götaland uppvisar en mycket intressant kulturbygd och är särskilt rikt på historiska lämningar från bronsålder och tidig medeltid.
Storstaden Göteborg erbjuder ett brett utbud av kultur, nöjen, mässor och evenemang och har även stor betydelse för den samlade turismen i länet. Samma egenskaper som gör Västra Götaland intressant för besökare gör det också attraktivt för boende, arbete och fritid.
Kännetecknande för Västra Götalands historia har varit de mångsidiga internationella kontakterna. Under medeltiden fanns här ett mycket omfattande utbyte av varor och idéer, främst med länder inom Nordsjöområdet.
När staden Göteborg grundades för snart 400 år sedan stod holländare för ingenjörskonsten och mycket av handeln ombesörjdes av tyskar. Efter hand utvecklades banden med England, vilket ledde fram till en omfattande handel med Kina genom Ostindiska kompaniet. Denna verksamhet lade grunden till Göteborgs ställning som ledande handels- och sjöfartsstad i Norden och bidrog i hög grad till Sveriges ekonomiska utveckling.
När länet började industrialiseras under 1800-talet, skedde även detta till stor del genom utländskt företagande och kapital. På detta sätt kom textilindustrin att byggas upp samtidigt med de första handelshusen. De större handelshusen i Göteborg har idag utvecklats till internationella storaktörer, främst vad gäller skogsprodukter. Några välkända handelshus är AB Elof Hansson, Ekman, Brunius & Co AB och CellMark. Industriföretag som SKF och Volvogruppen har byggt upp världsomspännande nät med produktionsanläggningar.
Göteborg kan kallas för Sveriges mest internationaliserade stad om man mäter mängden import- och exportgods i hamnen och den relativa andelen utländska medborgare och utländska besökare som deltar i mässor och konferenser. En tredjedel av all svensk import- och exporthandel passerar Göteborgs hamn räknat på volymen gods.
En annan aspekt på internationaliseringen är det ökande utländska ägarinflytandet. Volvo personvagnar, SAAB, AstraZeneca, Hasselblad och Akzo-Nobel m.fl. stora anläggningar i länet har alla under de senaste tio åren fått utländska ägare. Denna form av internationalisering ger värdefulla kontakter och tryggar till viss del kapitalförsörjningen, men ökar sårbarheten eftersom verksamheterna blir allt mer fjärrstyrda och viktiga funktioner inom bl.a. forskning och utveckling kan komma att flytta utomlands. Västra Götaland är strategiskt beläget inom den ekonomiska region som utgörs av storstadsområdena Oslo–Göteborg–Malmö–Köpenhamn vilken betraktas som en av Nordeuropas starkaste regioner.
