HORNBORGASJÖN

I Västra Götaland ligger Hornborgasjön, Östen, Dättern och Hullsjön – några av Sveriges mest välbekanta fågelsjöar. Mest känd är kanske Hornborgasjön för de stora mängder tranor som i tusental rastar vid sjön varje år.

I likhet med de flesta andra slättsjöar sänktes Hornborgasjön under 1800-talet och första halvan av 1900-talet, med syftet att vinna odlingsbar mark. Detta förändrade förutsättningarna radikalt för de växter och djur som hörde hemma i slättsjön. Under 1960-talet inleddes arbetet med att restaurera sjön och efter 30 års arbete har vattennivån nu höjts och vi kan åter få uppleva ett myllrande fågelliv.

Före den stora dräneringsepoken utnyttjades våtmarkerna som slåtter- och betesmark. Starr, fräken, vass och säv slogs och användes som vinterfoder åt kreaturen. Vasstaken på ladugårdarna runt Hornborgasjön vittnar om vassens betydelse som byggnadsmaterial.

Under restaureringen har stora ansträngningar lagts på att återskapa en god hävd på de omgivande strandängarna. Sjöområdet kännetecknas idag av öppna vattenytor, vassar och vidsträckta betesmarker.

Hornborgasjön (kartsvit)

Hornborgasjön (foto)

Vassarnas och strändernas fågelliv

De grunda vattenområdena med sina stora och varierade vassar är viktiga för många fåglar. I vassarna finns gott om insekter och bland de bottenlevande djuren märks snäckor, musslor, insektslarver och sötvattensgråsuggor. Alla de här arterna utgör i sin tur föda för våtmarkens fåglar. Vassarna erbjuder inte bara föda utan också skydd. Här påträffas fågelarter som skrattmås, doppingar, skäggmes, grågås, kärrhökar och rördrom.

De med slåtter och bete hävdade strandängarna är särskilt artrika. Här rastar änder och vadare i tusental. I de grunda vattenområdena där betesdjuren håller vassen borta trivs många växtarter, insekter och fåglar. Rödbenor, brushanar, gulärlor, gäss och änder är några av de fågelarter som hör hemma på den hävdade strandängen.

Vattenmiljön

Tack vare den höjda vattennivån har Hornborgasjön åter blivit rik på fisk. Gädda, mört och abborre hör till de vanligaste arterna. Under vattenytan finns även en rik undervattensvegetation med kransalger, axslinga och nate.

GRUNDVATTEN

Grundvatten är det vatten som under en viss marknivå fyller ut hålrum i jord och berg och är en del i det hydrologiska kretsloppet. Det har oftast en god dricksvattenkvalitet och är en mycket viktig förnyelsebar naturresurs. De största grundvattenmängderna finns i sand- och grusavlagringar, porösa bergarter och sprickrikt berg. Framtida nyttjande av grundvatten förutsätter att viktiga grundvattenförande geologiska bildningar bevaras och skyddas.

De största grundvattentillgångarna i jordlager finns i Skaraborg. Uttag över 125 l/s, vilket motsvarar vattenbehovet för ca 60 000 personer, bedöms kunna ske inom delar av Lokaåsen i Töreboda kommun. Goda tillgångar finns också i isälvsavlagringar i Sjuhäradsbygden samt på Ödskölts moar i Dalsland. Inom övriga delar av Dalsland samt Bohuslän finns endast ett fåtal större grundvattenförekomster i jordlager. I berggrunden finns de största grundvattentillgångarna i Västgötabergens sand- och kalkstenar. I länets övriga berggrund är uttagsmöjligheterna begränsade. Detta gäller speciellt i Bohuslän och västra Dalsland. För enskilda hushåll räcker dock oftast den vattenmängd som en bergborrad brunn ger.

Grundvatten (karta)

Källa (foto)

Källor (fakta)

Dricksvatten

Av länets permanenta befolkning försörjs ca 85 % av kommunalt vatten. Både yt- och grundvatten utnyttjas, men ytvatten dominerar. Orsaken är att både de folkrikaste kommunerna och kustkommunerna använder ytvatten. Ytvattnet tas i första hand från Göta älv (Vänern), som förser ca 700 000 personer med konsumtionsvatten, och från Vättern. För enskild vattenförbrukning används däremot nästan uteslutande grundvatten. Uttagen från grundvattentäkter kan ökas genom konstgjord infiltration. Ytvatten tillförs då via dammar till den grusavlagring ur vilket grundvattenuttaget sker.

Vattenförsörjning (karta)

Webbatlas GIS Publicerat:2003-11-27 Bakåt Bläddra bakåt eller framåt med pilarna Framåt
Hämtar innehållsförteckning

-